Det är den tredje september idag. Det betyder att det är exakt ett år sen jag for till Frankrike. Ett år sen jag stod där på flygplatsen tidigt på morgonen och vinkade hejdå till David. Fylld av spänning, nervositet och ängslan, men framför allt hopp.
Ett år senare känner jag mig så välsignad. Det jag fick uppleva och de människor jag fick lära känna var mer än vad jag hade vågat hoppas på. Jag är så otroligt glad över att jag gjorde det. Så här några månader efter hemkomsten känns det fortfarande bra, med nya perspektiv och några erfarenheter rikare.
Samtidigt som det känns som evigheter sen jag stod på den där flygplatsen, så känns det också som att tiden bara rusat iväg. Tänk vad mycket som kan hända på ett år, och tänk vad fort det ändå kan gå.